tankeklotter

Fenomen: mobildejting
Utövande: värsta tänkbara dejtingform för mig!
Fråga: hur avslutar man det på ett smidigt sätt?
Svar: ???!!!
VARNING! kan vara ett psyko i andra änden av mobilen.

När jag gick genom stan i dag så hörde jag en tjej prata i telefon. Till sin kompis på andra linjen sa hon att det är helt omöjligt att ha killkompisar när man skaffar pojkvän. Det går bara inte, man kan inte ha både och, enligt henne alltså. Själv tycker jag att hennes resonemang var helt åt fanders! Om läget vore så, så får jag väl gå singel livet ut då.

I dag köpte jag kulglass i våffla. Jag köper aldrig våffla annars, bägare är mer min grej, men inte i dag. Åh, det var så gott! Tre kulor i smakerna vanilla chocolate chip, hallonsorbet och dulche de leche kombinerades. Mmm, det rekommenderar jag varmt. Kulglass alltså, smakarna får ni själva styra över. Glass när det är sol ute, finns det något bättre?

Något konstigt har hänt. Det är påsk och det om något är ju en helg då överkonsumtion av godis är befogat. Har jag utnyttjat detta faktum? Nej. Av okänd anledning är jag inte det minsta sugen på sötsaker, inte ens choklad. Det är nästan så att jag har försökt tvinga i mig påskäggets innehåll men det går bara inte ned, åtminstone inte med njutning. Jag vet inte vad problemet är. Är det kanske ett tecken på att jag har nått den högsta punkten för sötsug/besatthet, att det nu bara avtar mer och mer? Jag vet inte, men någon förklaring måste det finnas. Jag är förstummad.

Det är ju märkligt att det är så enkelt att somna mitt på dagen. Allt man behöver göra är att lägga skallen på kudden och inom loppet av tio minuter besöker man drömmarnas värld. Samma simplicitet om vardagsnätterna vore ju inte helt fel!

Det är irriterande med folk som tar upp alldeles för mycket benplats på tågen. Det gör ju att jag inte kan göra detsamma. I morse ledde det till att jag - av misstag - fotflörtade med mannen mittemot. Jag låtsades som ingenting och blundade resten av resan.